Denna veckan har jag känt mig mer eller mindre död. Inte helt och inte halvt i ordets bemärkelse, men rent psykiskt kan man säga.
Jag vet inte om det är mörkret. Eller kanske den där lurande förkylningen som inte vill bryta ut. Eller är det kanske verkligheten som börjar komma i kapp mig.
Samiskan hoppade jag av till sist. Men det känns lite som att jag hoppade av livet samtidigt. Jag har ingen ork till någonting och vill helst bara sova i soffan hela kvällarna.
Nu är det onsdag och jag är trööööööött... What else is new?
/Jenni
1 kommentar:
Bekymra dig inte över att du hoppat av samiskan, Jenni. Ibland måste man "hoppa av" vissa saker för tillfället. Det är att bejaka livet. Samiskan finns kvar och kan tas upp längre fram. Livet tar sina egna vägar med oss...det är bara att hänga med. Kram Anja
Skicka en kommentar