Hästtur

Igår kom Solveig och bad om hjälp att hålla Gulliver medan hon skulle fästa vagnen bakom. Så där stod jag så snällt och höll oxen, förlåt hästen, och när han väl var fastspänd så frågade Solveig om jag ville följa med på en åktur.

Javisst sa jag, för inget är ju främmande för mig. Så vi satte oss i vagnen och började gå så sakta ut förbi garaget... då kör vi på några hinkar som stod i vägen och stackars Gulliver blev livrädd och satte av i full fart. Jag hann under några ögonblick se scenariot framför mig; jag och Solveig flygandes åt varsitt håll ut i diket, en galen häst lös på vägarna och gud vet om vi skulle överleva... som tur gick det inte så illa, för Solveig lyckades styra honom rätt så vi kom ut hela och välbehållna på grusvägen. Sen lugnade han sig lite och åkturen gick bra... ända fram tills han blev rädd för en bil som kom susandes bakom oss, och då satte han av igen och travade eller skrittade (kan inte begreppen) mitt på vägen en bra stund. Bilen som kom var dessutom något trög och skulle försöka preja sig förbi, med risk för våra liv, Gullivers liv och sin egen bil...

Som tur var så lugnade Gulliver sig igen och vi kom hem efter den lilla åkturen utan större besvär.

Det var en trevlig upplevelse även om jag får medge att jag var lite rädd där med rivstarten ut. Vad ska man med Liseberg och Gröna Lund till när man kan få äventyr på så nära håll?!

/Jenni