Detta kommer ju inte som en överraskning för någon som läst min blogg mer än i så fall just detta inlägget....
Min största kärlek är utan tvekan Andreas så klart.
Jag hade nog inte fått vara med om kärlek på den nivån innan så när den väl slog ner i mitt liv som en blixt så var det med dunder och brak och jag tappade andan. Och fattningen. Och kanske också delar av förnuftet.
Men det var kärlek. Och det är kärlek. När jag tänker på livet så kan jag inte minnas tiden innan Andreas och kan inte föreställa mig livet utan honom.
Jag älskar min fina underbara ljuvliga man!
/Jenni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar