Rädslor... det är något det.
I vanliga fall är jag inte rädd för mycket.
Visst, jag kanske inte är stormförtjust i myror, maskar, ormar, sniglar, spindlar och annat skit. Men rädd... nja, inte så jag dör i alla fall.
Mörker är en annan klassiker. Och inte är jag rädd för mörkret. Men ibland kan det kännas mindre roligt att cykla genom en svart natt.
Däremot är jag rädd för tanken att något skulle hända Andreas eller barnen något. Inte så att jag går runt och tänker på det jämt, men i bakhuvudet lurar ändå rädslan... tänk om...
Just nu är jag rädd för att jag tagit mig vatten över huvudet vad gäller studierna. Kommer jag orka med det eller hur kommer det att gå?
/Jenni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar