Egentligen saknar jag inte så mycket i mitt liv.
Jag har en älskad livskamrat.
Jag har två underbara barn.
Jag har fantastiska vänner som berikar mitt liv.
Jag har ett härligt hus.
Jag har mat på bordet varje dag.
Jag har ett jobb som jag stormgillar.
Jag har kort sagt allt man kan behöva. Och lite till.
Vad jag däremot inte har, och som jag saknar emellanåt, är min pappa i livet.
Han finns inte mer och det kan jag tycka är så oerhört synd ibland när jag tänker på allt fint jag har nu som jag så gärna skulle vilja dela med honom.
Men det är väl det som kallas livet...
/Jenni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar