3. Min resa

Jag tänkte här redogöra för resan i mitt liv.

Nu kanske någon där ute tänker att det då handlar om en resa ute i den vida världen men icke. Denna livets resa, är istället resan från min 30-årsdag och framåt.

På nyårsafton 2005/2006 bestämde jag mig att kommande år, dvs 2006, skulle bli året då projekt "skaffa-ny-kille" skulle dra igång. Jag befann mig i Rom (och där har vi ju då en liten resa i sig) och minns att jag på natten skrev ner en lista över vilka egenskaper min blivande kille skulle ha och lite om hur han skulle se ut och så där. Sen på min 30-årsdag, den 8:e februari 2006, presenterade jag denna listan på min fest inför alla mina vänner för att alla skulle få vara delaktiga i processen.

Knappt hann jag avsluta festen (ok då, det gick en månad lite drygt) innan jag så träffade the love of my life. (Som för övrigt stämde på min lista förutom en liten punkt om lockigt hår. Fråga mig inte var jag fått denna bisarra egenskap ifrån för det är ju naturligtvis helt oväsentligt.) Vid denna tidpunkt var jag den eviga singeln. Jag rökte. Jag festade. Jag bodde mitt i Malmö. Jag var ute och slarvade mitt i veckan. Jag hade katter som skräpade ner. Jag var kort och gott en storstadspartyböna som älskade det livet. Fast minus kille då så klart. Det var väl det som saknades.

Så träffade jag Andreas och hela min värld vändes upp och ner. Helt plötsligt så ville jag förlova mig, flytta ihop och skaffa barn, helst samma sekund. Jag sålde min lägenhet och vi köpte hus i Hofterup. Vi förlovade oss. Jag blev gravid. Inom loppet av ett halvår.

Sen plötsligt så satt vi där i Hofterup med ett barn, Isolde, och såg ett annat hus, i Kättilstorp, som vi bara skulle titta på. Sen innan jag hann blinka sålde vi huset i Hofterup och flyttade hit. Sen var jag visst gravid igen och varför inte då passa på att gifta sig när man ändå var i farten?

Nu, fem år senare, så sitter jag alltså i ett stort hus på landet. Jag syltar. Saftar. Stickar. Virkar. Bakar. Veckohandlar. Planterar. Sår. Odlar. Skördar. Sitter med i en styrelse. Går på kammarorkesterkonsert.

Här snackar vi en resa.

Jag har gått från den person jag var för fem år sedan och blivit den jag är nu. Helt underbart och jag älskar varje sekund.

Och även om jag bytt liv på ett sätt, så finns partypinglan kvar där inne. Inte att jag röker, för det är snart fem år sedan jag slutade med det. Och inte det att jag är ute och slarvar mitt i veckan. Men jag gillar fortfarande lite glitter och glamour och säger aldrig nej till en fest!

/Jenni