Hur går den ekvationen ihop?
Och även fast jag knappt inte vill erkänna det, så är jag svag för att handla saker. Ibland. När det är något som jag vill ha. Eller behöver. Och ändå har vi inte mycket i jämförelse med andra. Och ändå har vi hur mycket som helst i jämförelse med andra.
Det är ju just det. Att jämför man sig med andra så hamnar på man på olika nivåer på skalan.
Men jag har en önskan just nu om något materiellt. Och detta är inte ens något som är till mig personligen utan till barnen. De har pratat om en lekstuga i två år. Eller snarare så länge som Isolde har haft talets gåva... hon frågade Andreas nu vid middagen när han skulle bygga deras lekstuga och hur lång tid det skulle ta...
Hon efterfrågade en studsmatta men kom sedan på (då vi nämnt det tidigare) att den kostar ju så mycket pengar att vi inte ska köpa en sådan. Men det gjorde ju inget för pappa ska ju ändå bygga en lekstuga...
Så jag skulle väldigt gärna vilja ha en lekstuga här på ett eller annat sätt. Den behöver inte vara stor. Inte heller ny. Inte heller särskilt fin. Det enda som behövs är fyra väggar och en dörr. Något fönster kanske också är roligt. Men annars så är kraven låga. Vi får väl se vad världens bästa pappa kan snickra ihop i sommar... ja alltså barnens pappa. Min är ju död och begraven. Tyvärr. Annars hade han lätt åkt på projekt snickra lekstuga. Han byggde ju vår stuga utanför Hudiksvall så han hade lätt kunnat hamra och spika till en liten stuga till barnen.
Så en lekstuga är min högsta önskan just nu.
Kanske för att jag aldrig hade en själv under min uppväxt...
/Jenni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar