Jag är ingen dålig förlorare, så i spel förlorar jag gärna. Eller gärna är kanske lite överdrivet, men det bekommer mig inte.
Sen skulle jag kunna tänka mig att förlora mitt jobb. Jag har varit med om det tidigare och det är inte jordens undergång. Jag älskar förvisso mitt jobb och trivs så himla bra. Men det betyder ju inte att det inte finns fler jobb där ute i världen som kan vara minst lika bra.
Jag skulle även kunna tänka mig att förlora mitt hus. Det däremot skulle kännas jävligt surt eftersom jag inte för något i världen skulle vilja flytta härifrån. Men om vi hamnar i en fas i livet där det inte är hållbart att bo kvar (tex om jag skulle förlora jobbet och Andreas också) så naturligtvis inser jag ju att jag då måste flytta. Och även detta har jag ju varit med om många många gånger. Alltså att flytta. Inte från ett hus av de orsakerna, men just att flytta och gå vidare. Och jag vet ju att det finns fler idyller i världen som kan bli underbart bra i slutändan.
Förlora en förälder har jag också avklarat, så det vet jag också att jag reder ut. Inte roligt på något sätt, men det är ju livets gilla gång att man dör. Tråkigt och tragiskt när det inträffar för tidigt i livet, men det går ju inte heller att styra över så det är ju bara att gilla läget på något krasst vis.
Vad jag däremot inte kan tänka mig att förlora är min man och mina barn. Nu vet jag att det finns massor med människor där ute som förlorat både man och barn och att livet går vidare ändå. Men det vill jag helst inte tänka på, utan det enda jag inte kan tänka mig att förlora är kort och gott det!
/Jenni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar