Tänk om jag kunde minnas min allra första kyss på riktigt.
Faktum är att jag inte gör det.
På allvar.
Sorgligt men sant.
Det jag minns är min första vuxna kärlek, då jag ändå inte var vuxen utan snarare ett barn, och där fanns naturligtvis kyssar inblandade.
Jag vill minnas att det var lika ljuvligt härligt redan då och hur jag bara ville ha fler. Precis som nu...
/Jenni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar