Jag skulle böja mig ner och snyta Indra då hon tar sats och ska springa iväg. Jag mitt dumma nöt vrider mig för att hinna torka klart och vrider till ryggen så jag kan knappt kan gå, andas och framför allt inte böja mig.
Detta fem minuter innan vi ska åka iväg till Sofie & Henke och åka pulka med barnen. Bra där... Det slutade med att jag fick stå uppe i backen och ta kort och gnälla över min rygg och att jag frös om fötterna, medan Andreas, Henke, Sofie och alla ungarna åkte gång på gång på gång...
Väl hemma igen tänkte jag att en halvtimme på spikmattan kanske kunde göra susen. Och susen gjorde det, men inte så bra att ryggen var helt ok igen. Tyvärr.
På eftermiddagen fick vi besök av en ny familj på dagis som vi är fadderfamilj till. Det var Linnea och Johan med lilla Edith. Vi fikade och pratade ett par timmar och hade mycket trevligt.
Sen var det dags för middag, ungarnas söndagsbad, lite sagostund, bolibompa och sen i säng.
Andreas stack in till stan för att springa och jag bestämde mig för att köra lite ryggövningar då jag gett mig fan på att bli lite bättre i alla fall. Så jag körde lite olika övningar här hemma som ett fån på min matta, med min boll, till musik och sen avslutade jag med lite avslappning på spikmattan igen.
Sen lite Solsidan, tillagning av morgondagens lunch (linssoppa) och nu en dusch och sen i säng!
Ryggen är fortfarande lite stel... damn it.
/Jenni
3 kommentarer:
Men söta Jenni... kom ihåg att vi inte blir yngre! Våra ryggar klarar inte av sånt. :)
Evelina.. jag vet. Men vad fan gör man? Lär sig av sina misstag kanske? Man kan ju hoppas!
lära sig av sina misstag? Äh har aldrig hört något så dumt, jag lär mig aldrig! :)
Skicka en kommentar